Vänner som är guld värda

Av någon konstig anledning så vet jag inte varför jag känner att jag inte riktigt är redo för att gå ut idag. Det känns så himla nyligt och det känns som att jag redan har varit där i kväll. Samma människor, samma, musik, samma fighter, samma par som går hem tillsammans. Varför är vi i den här staden så jävla rädd för förändringar? Varför är vi så rädda för att se nya saker och varför är vi så rädda att ta upp kontakten med varandra?

Jag vet inte vad jag ska säga riktigt, "ja du har rätt" känns fel för det var nämligen ditt val att lämna mig den där kvällen 13 juni. Det var du som valde att inte höra av dig på flera månader, jag försökte. Jag till och med åkte ner till dig för att träffa dig men tydligen så passade det inte. Jag har funderat många gånger om varför du har gjort som du gjort och jag vill så gärna vara med dig det vill jag. Men det där sms:et var onödigt, mycket onödigt. Därför fick du inte heller något svar. Du gick vidare från mig och jag har också gått vidare jag har nya vänner, nya fritids aktiviteter men jag är fortfarande samma person som jag alltid har varit. Och att jag inte har hört av mig är för att jag inte hade någon som helst aning att du var här. Allt jag säger är att du kunde ha hört av dig du med. Jag kan ärligt utan att ljuga säga att du inte ringt ett enda samtal till mig sen du åkte. Inte ett enda. Det du har gjort är att ha skickat ett sms till  mig när du har varit på väg upp men sen då, när du har varit här så har jag inte hört ett pip. Jag saknar dig det gör jag verkligen och vi kankse aldrig får tillbaka det vi hade men vi kan fortfarande vara vänner riktigt bra sådana också. Tyck att det är lågt att nämna allt i en blogg om du vill men eftersom du inte har stake nog att ringa till mig så måste jag kunna göra likadant. Det känns i hjärtat att en vän som du just nu bara hänger i en skör tråd som mest troligt kommer att gå av. Vi borde inte göra så här mot oss själva...

Nu är det kvalitetstid med Evelina och Isak en god middag å ripan och sen krogen för hela slanten!

Tack, tack, tack

Allt jag kan säga är tack gud för att du lyssnade på mitt förra inlägg :)
Idag har varit en hel tokig dag. Jag har ringt massa samtal sökt information på nätet och ja allt ni kan tänka er.
Jag har nämligen fått ett jobb i Vernon, Brittish Columbia, Kanada! Kan ni fatta det?
Jag som alldeles nyss inte hade ett liv har just insett att det inte ens börjat. I Maj sticker jag och är borta minst ett år.
Elina Lingman - Kanadesnare, låter inte helt fel måste ni hålla med om.
Där ska jag leva för det jag är skapt till. Jag ska rida, träna, tävla, avla, avelsvisa, sälja och allt har med hästar att göra. Hur grymt är inte det. Äntligen slår min dröm in!

Grejen med det här (det finns en grej med allt) är att jag måste sälja/lämna på foder min häst, min ögonsten och mitt allt, lämna mamma och pappa, alla mina vänner, Icehotel, ja verkligen allt. Det kommer kännas. Men ni får ju såklart komma och hälsa på mig, det måste ni göra. Vi kan åka till Vancuover och kolla på NHL, vi kan shoppa som aldrig förr och vi kan gå på något slags ferrum fast tusen gånger bättre.

Jag hoppas att ett av de där 500 arbetsvisumena går till mig. Önska med mig nu!

Ge tillbaka mitt liv!

Vad är det egentligen som har hänt?
Om jag ser tillbaka på mig själv ett år så har det hunnit händå så fruktansvärt mycket.

För ett år sedan hade jag:
en pojkvän som jag älskade
ett jobb som jag trivdes med
tre vänner som bodde kvar
en inspiration till min häst
massa pengar på banken
en hel och ren lever

Nu har jag:
Ingen pojkvän att älska
Ett jobb som är dödstrist
Tre vänner mindre
Ingen inspiration till ridningen
Inga pengar på banken
Baksmälla var och varannan söndag

Jag måste gör något nu om jag inte ska fastna här och aldrig komma vidare. Fan vad deppig jag blivit på sista tiden. Hur kommer det sig? Jag som alltid brukar vara så glad och framförallt nöjd och tillfredställd.

Imorgon ska jag åka till stallet 06.00 och jag ska inte åka hem förrän jag har fått tillbaka mitt liv! Om det är någon som kan hjälpa mig ur det här så är det mina älskade hästar! En häst lyssnar alltid, den säger aldrig emot och hjälper dig mer än du någonsin kan ana.

Nu ska jag kika tv, för hårdisken är full i filmer jag redan sett så jag kan inte ladda hem någon ny.
Eller förresten jag ska kolla O.C! O.C är räddaen i nöden!

KÄRLEK till er som har ett liv och ni som inte har ett är välkomna på klubbmöte nu på söndag!


När känslorna talar

Jag satte mig rakt upp i sängen, jag var inte ett dugg trött och inte heller ett dugg utvilad. Jag kände mig så fruktasvärt konstig. Jag stirrade in i dina grönbruna ögon, du såg på mig med en så besviken blick. Jag kunde se hur du led där inne och hur du ville släppa allt. Jag försökte övertala dig att hålla i hop och ta dig samman.
Du var ju trots allt på väg till jobbet.
Vi såg på varandra ett tag till ochdå ser jag en tår bildas i din ögonvrå. Den växer och jag försöker få dig att hålla tillbaka den. Du har inte tid att bryta ihop nu.
Jag fick en klump i magen, den växte och blev större. Jag kände mig hemsk som vägrade lyssna på dig. Jag försökte skaka av mig känslan men den växte bara större i takt med din tår. Klumpen har nu flyttat sig till halsen och det känns som att jag ska kvävas.
 Det är ditt fel, du försöker bara trycka i hop mig. Jag ger mig inte.
Nu är din tår på väg över kanten. I samma stund som den första tåren lämnar ögat så får jag ett hårt tryck över bröstet och du har vunnit. Du kunde knäcka mig med din blick.
Din ärliga blick som fick mig att  inse vad jag gjort. Jag har försökt så länge att knuffa allt åt sidan. Jag kan inte andas. Du tvingar ner mig på rygg och med händerna korsade över bröstet försöker jag stoppa all smärta.
Det gör så ont, ont, ont. Du fick mig att bryta i hop.
Jag ligger där länge på rygg och känner smärtan avta. Smärtan är borta och jag för försiktigt upp handen mot ansiktet. En tår var allt du kunde få ur mig. Du vann inte, inte ännu.
Jag fick dig att gå din väg. Kom aldrig mer tillbaka ditt jävla svin!


Lazy Bastard

Idag har jag varit på jobbet, tro det eller ej men jag njöt av varenda timme. Det är så fruktansvärt skönt att ha något att leva för. Att driva omkring gör mig snart vansinnig. Mina lediga dagar ser ju i rincip lika ut också. Dagen börjar redan på kvällen innan när jag så duktigt ställer väckarklockan och försöker intala mig själv att jag ska stiga upp i en rimlig tid för att göra något vettigt. Det slutar med att klockan ställs på nio och jag snoozar fram till tio och efter det så stängs larmet av och jag ligger där bland alla kuddar med täcket upp til näsan och tänker "lite till bara" lite till brukar resultera i några timmar och när mamsen kommer hem tolv får jag ångest och kravlar mig ur sängen dyker i morgonrocken och låtsas förbrilt att jag har varit vaken hur länge som helst och helt enkelt inte bara tagit på mig kläder utan jag har gjort lite research elle rnåt sånt. Patetiskt!
Efter att jag ljugit min mor rakt upp i ansiktet brukar jag släpa mig till duschen (inte för att bli ren utan för att fördriva tiden). När jag känner att det gått sådär 20 minuter så ålar jag mig tillbaka i morgonrocken och slinker in på mitt rum och låtsas vara upptagen med att läsa och besvara viktiga mejl. Mamsen tror ju då att de är viktiga men egentligen så är det fåniga mejl från facebook som jag ännu inte förstår mig på, några med rubriken "grattis du har vunnit", "du vann, välj ett pris", "få tre filmer gratis" ja ni vet väl själva vad det är för mejl som fullständigt forsar in i våra e-brevlådor. Eftersom mamma är en väldigt självupptagen person så brukar hon vid den här tiden antingen gå och simma, ta en promenad, vansinnes shoppa på stan eller handla mat. Det är nu jag kan passa på att sträcka på ryggen och göra ingenting. När klockan är halv fyra så börjar mamma med mat och då passar jag på att åka till stallet (dagens höjdpunkt) När jag kommer hem vid sju så äter jag mat och sedan väntar en eller tre filmer och min härligt mjuka och snart sönder liggna säng. Och nu börjar min nya dag!

Jag behöver ju förfan hjälp! 

Jag saknar mina vänner, nu får ni fan komma hem. Vad har Ö-vik, Stockholm och Sollefteå som inte Kiruna har?
Jag vet ju iallafall att Lise och Frida kommer hem på onsdag :D
Men det är bara Frida som stannar över vinter. KÄRLEK TILL DIG!

_____________________________________________________________________________________________


Tell me what it is
and it would never be like this
A problem that we have in common
baby tell me what it is
it probebly dosnt meen a piss
you'll rip my heart apart

Att våga tro

Ibland måste man ta tag i sina problem, ibland måste man komma till insikt om vad man gjort och ibland måste man stå på sig själv och göra det rätta även om det är tufft. Att be om förlåtelse kan vara det svåraste som finns ibland till och med svårare än att säga jag älskar dig till någon. Det spelar kanske inte så stor roll hur man utrycker sig eller hur det kommer ut huvudsaken är att man verkligen menar det. När du sa förlåt så vill jag tro att du menade även om du aldrig sa just ordet förlåt. Det är nu det blir svårt för mig, jag har förlåtit dig men spåren från det du gjorde finns kvar och jag måste våga tro att du verkligen är ledsen för att du sårat mig. För det har du verkligen gjort.

Jag är inte ett dugg långsint, jag har heller inte några problem med att ge människor en andra chans. Tyvärr är det många som utnyttjar det och jag blir ofta sårad av de flesta minst en gång. Jag vill ge dig en chans till och jag vill att du är rädd om den. Jag vill bli behandlad på samma sätt som jag behandlar dig, jag vill få samma respekt av dig som jag ger dig.

Jag har en svag sida och en stark sida. Min starka sida är att jag aldrig sviker mig själv och alltid tror på mig själv. Min svaga sida är min relation till ilska. Jag blir sällan arg men när jag blir det så blir jag riktigt arg. Det är något jag inte riktigt lyckats bemästra hos mig själv. När jag blir sårad blir jag ledsen och arg och istället för att omvändla ilskan till tårar så omvandlar jag tårarna till ilska och ut ur tårarna kommer ofta ett monster som jag inte riktigt känner. Allting svartnar och blodet rusar i ådrorna. Du fick se min absolut värsta sida och det värsta var att det var du som plockat fram den.

Jag kommer att höra av mig när jag är redo att våga tro

När allt rasar ihop

Du kan bygga upp något i din fantasi som verkar så fantastiskt och hållbart. Du börjar förstås bygga grunden till allt. Du lägger ihop ett plus ett och tillslut så har du allt där, du vet bara inte hur du ska få allt på plats. Din konstruktion är så genomtänkt och mest troligt så kommer den att hålla för orkanvindar och ösregn. Du föreställer dig hur allt kommer att bli och hur fantastiskt det kommer kännas när du har flyttat konstruktionen utanför din fantasi och du ser dig själv le när allt blir verklighet. Det finns inget i din värld som kan göra så att allt du byggt upp rasar ihop. Det finns inte med i dina
beräkningar och det är givetvis så varje gång, ändå så vet du hur ont det tar varje gång allt rasar ihop. Då helt plötsligt så finns det inget i din konstruktion som håller för en vindpust eller när morgondaggen lägger sig. Allt du byggt upp i din fantasi som var redo att komma ut i verkligheten är helt plötsligt ett korthus som rasar samman. Det enda du kan göra är att stå vid sidan om och se på hur allt du byggt bara försvinner framför ögonen på dig.

Du byggde upp något åt mig och du byggde alldeles för fort och alldeles för bra för att det skulle hålla, jag köpte allt utan att tveka och sen när du raserade allt så tog det så ont, så fruktasvärt ont. Jag trodde gott om dig som med alla andra människor jag träffar. Jag trodde att kanske var du annorlunda kanske var du ingen fuskbyggare. Kanske fanns det någon sanning i dina ögon. Det var det som tog mig med storm. Dina ögon visade sån ärlighet som inte många människor har, det var iallafall det jag trodde. Jag hade såklart fel igen och tre hårda fall på kort tid är mycket för en människa som mig. Jag kände mig så fruktansvärt naken där jag stod bland allt folk och du bara tryckte hårdare och hårdare mot backen där jag redan låg och var förudmjukad. Det känndes som att allt stannade och dem enda i rummet var du och jag. Du såg på mig med ett par helt andra ögon än du visat åt mig. Där mitt bland allt folk, alla lampor riktade på mig och ditt leende var inte det som jag sett tidigare det här leendet var hånfullt. Där mitt bland allt folk, hela min stolthet, all min självkänsla och framförallt hela mitt hjärta var som bårtblåst jag kunde känna hur hjärtat blödde och hur tårarna var på väg. Som jag alltid gör så omvandlade jag den stora besvikelsen till ilska och allt bara flög ur mig. Men allt som kom ut kom rakt i från mitt hjärta. Allt som du så fint sorterat in i olika fack var nu helt utspridda runt i min hjärna. Allt cirkulerade så snabbt genom min tankebana. Allt det du gett mig slets ut ur mig och kastades åt sidan. Där mitt bland allt folk stod jag tom och blottad framför dig. Alla ord som du sagt och som bildat fina meningar revs itu och gick tillbaka till att vara tomma ord, ord som saknade både innebörd och värme.

Kapad, nermejad och trampad på

Jag vet inte längre vad jag känner. Jag vet inte heller vad jag ska tro och absolut verkligen inte se allt jag sett.
Jag är tom.
Du byggde succesivt upp allt så vackert. Du till och med sa att du brydde dig.
Det här trodde jag faktiskt inte.
Vet du hur jävla dum jag kände mig när jag stod där och du helt kallt glider upp rakt framför näsan på mig oc bara trycker ner allt som du byggt upp. Inte nog med det så kan du inte förstå vad felet var. Och du, vi har gått i samma klass i tre år och jag har aldrig tryckt ner dig, aldrig haft en ond tanke och alltid varit din vän. Trots att du visste vad du gjorde så sket du i det. Var i världen är det vänskap? 
Jag känner mig så besviken så jag finner inte ens ord för allt det här.
Om du någon gång vill känna på hur det när all lust är tagen av dig, när all din kärlek är som bortblåst, när du blivit kapad vid fotknölarna och efter det sparkad på, spottad rakt i ansiktet av din vän, känner dig helt ensam och inte har någons axel att gråta emot? Ring mig så ska jag försöka återge känslan i ord.

FYFAN!

Dålig fantasi = Ingen rubrik

Egentligen så är allt det här bara löjligt. Riktigt löjligt alltså.

Jag vet inte riktigt hur jag ska lägga upp morgondagen men jag tror det blir ågot sånt här:
09.00 Uppstigning
09.40 Åka till Jobbet
15.30 Åka hem från jobbet
16.00 Köpa något fint till kvällen
16.30 Coop och hämta pengar till mamma
16.45 Renbädda sängen
17.00 Rida med Malin
19.00 Duschen
19.15 Hårfön, smink, kläder, städa i hop rummet
19.45 Tigga skjuts av Malin
20.00 Övertala Malin att sjunga singstar
23.00 > In i dimman

Ser väl rätt okej ut måste jag säga :)

Idag har varit en inte-hemma-på-hela-dagen dag. Jag gillar inte sådana dagar. Jag gillar ju att bara vara med mig själv men ibland finns det bara inte tid till det. Jag hade väldigt sena gäster på jobbet idag vilket resulterade i hemfärd först 16.30 och då hade Malin redan väntat på mig i stallet hur länge som helst. (ber om ursäkt) Kom hem vid åtta för att proppa i mig lite energi i form av mat och sen halv tio var det dags att åka tillbaka till stallet. Nu är jag helt redo för sängen men jag är inte trött....

Jag måste antingen till utlandet eller in i solariet för när man går från ljusbeige till mjölkvit då vet man att den fruktade färgen neonvit är på väg att träda fram! Jag vill ha sol och värme! Dags att surfa in på MrJet och kolla billigaste resan.

Godnatt


När man planerar veckan efter helgen

Det är hemskt att erkänna, men när svaret dinglar i nästippen varenda gång en helg nalkas då måste man inse.
Evelina hade en riktgt bra bortförklaring till en nykter helg men jag kontrade snabbt så att skuldkänslorna inte skulle välla upp över mitt huvud. Finns det hlegalkoholister eller är det bara ett påhitt för att hålla ungdommarna nyktra?
Malin säger att vi är värda att gå ut ihelg, vad vi gjort för att vi ska förtjäna det ids jag inte ens fråga. Herregud, förtjänar man något ska man väl ta det? Inte kan man väl kasta bort det eller?

Idag är det onsdag, jag måste hinna på stan innan helgen eftersom vart enda plagg i min garderob är använt mer än engång nu. Hur jag nu ska hinna det är ett annat problem. Imorgon ska jag ju jobba och gärna hinna titta till min pålle eftersom jag har svikit honom nu i två dagar (fy på mig själv) och på fredag ska jag ju också jobba men då kankse jag hinner på stan efter det snabbt bara och sen åka till stallet och sen hem och sen till malin(?).
Just nu finns det bara en sak som kan stoppa min utgång och den inblandade vet nog om det. Men kan man svika en vän för en ja vad kallas det nu igen dejt? Skulle inte tro det va. Det är då man  blir en sån där jobbig släpande toffel. Jag är ju antagligen född på dansgolvet dessutom.

Idag har jag försökt att räkna matte men är det någon som förstår varför man ska kunna definitions- och värdemängd? Är det någon överhuvudtaget som vet vad det betyder? Jag erkänner att jag inte är så jävla smart att jag klarar av den här jävla matten speciellt inte utan någon lärare!
Vad säger det här dig: 0<x<5 eller 2<y<4 ?
Just det, ingenting!!

SCREW MATHS!

Godkväll

Helt otroligt, det enda jag har att göra är att göra nya inlägg i den här satans bloggen.
Det är nog lite av ett beroende jag har.

Idag har jag färgat håret, nu väntar jag bara på att mitt lim ska komma så jag kan fästa löshåret :)
Jag måste säga att det här löshåret är jag grymt nöjd med. Det har överlevt mösspåtagning, student, bal och en sjuhelsikes massa fester men ändå så är det som nytt. Nu när Lise inte är hemma så har jag ju ingen som kan fläta åt mig så jag tänkte testa det här med lim. Hoppas att det funkar lika bra.

Idag har jag och Evelina varit i Jukkas hela dagen faktiskt. Vi har ätit Lunch, hälsat på Kalle, snakcat med Bettan, varit på besök i Receptionen och isproduktionen, kollat in årets isbar. För att få tiden att gå var vi hos Inger och skulle se på hennes nya häst men han var inte hemma så vi åkte till Frostgård för att se på honom där eftersom Inger red honom på Johanna Elgholm kursen. Riktigt fin var han också. Oddi.

Det verkar inte bättre än att jag snart är anställd på Ripan. Nog för att jag behöver pengarna men i köket? jag lovade ju mig själv att inte sätta min fot i köket igen och så ringer Carina och vips så ska jag träffa Johan imorgon. Jaja det är ju lite extra kosing men jag vet inte om jag orkar jobba dubbla skift just nu. Dessutom vet jag ju hur det slutar. Jag kan ju verkligen inte säga nej när någon frågar. Jag kan ju inte ens deras meny. Kallköket klarar jag nog men varma? Jag som knappt var på en köksdag i skolan när jag var tvungen att stå i köket. Jag gjorde mest serveringsjobben.

Nu ska jag kolla en film, surprise surprise. Kalle gav mig några som jag kan kika på när jag har tråkigt. Typ nu.

Ha en bra kväll alla!

Snart, snart, snart...


Realistiska tankar om positiva lösningar på negativa problem.

Nu har jag tänkt till ordentligt och jag har dragit följande slutsatser av problemen nedanför.

Problem 1: Svårt att vakna på morgonen?
Ett tips: Drick massor med vatten på kvällen innan. (ingen kan sova kissnödig)
Min slutsats: Kommer aldrig fungera. Du dricker för mycket på kvällen och vaknar en timme innan du egentligen ska. Går på toa och kryper tillbaka i sängen såklart och där var allt förstört. Nu kommer du inte vara kissnödig när du ska vakan och sannolikheten att du försover dig är ganska stor.

Problem 2: Du har fattat tycke för en person som inte är tillgänglig.
Ett tips: Glöm honom/henne det finns andra.
Min slutsats: Lättare sagt än gjort, du vill alltid ha det du inte kan få. Du kommer nu aldrig att glömma den här personen. När han/hon är tillgänglig igen så kommer du bli helt lyrisk och göra allt som går för att linda honom/henne runt ditt finger för att sedan gå vidare utan honom/henne.

Problem 3: Ni har inte gemensamma intressen.
Ett tips: Försök få med din partner på din aktivitet och berätta för honom/henne hur mycket det betyder för dig att han/hon är med.
Min slutsats: BULLSHIT! Det funkar inte. Han/hon följer bara med dig för att få dig lugn ett tag till. Han/hon kommer antagligen aldrig bli intresserad av det du håller på med. Acceptera det eller byt till någon i din aktivitetskrets som delar samma intresse från början.

Ny design

Ja det var det som blev min sysselsättning för kvällen.
Jag är så lat så det blev rätte enkelt. Hoppas ni gillar den :)

Nu vet jag, på Torsdag!

Dåligt humör!

Idag är en sån där dag då jag helt och hållet har tappat stinget. Jag får sådana dagar ibland.Då jag känner mig irriterad på allt och alla. Konstigt nog kom det först på eftermiddagen idag. Det kan ha startat när jag var i stallet och Rodi vägrade trava i högervarv när jag longerade honom. Eller så var det för att jag fick ont i huvudet för att det blåste så mycket. Vad det än är så gillar jag inte de här dagarna.

Tidigare idag så var jag på äventyr med Evelina. Vi skulle egentligen åka och hälsa på hos Bettan i jukkas men hon höll på att lägga golv så det blev inget. Då skulle vi gå och fika på stan så vi tänkte att vi provar det där nya men det var stängt pga sjukdom så då gick vi på Kafé Rost istället och åt lunch. Mumma :) efter det så var i och kikade i lite olika affärer och srog industriraggen.

Evelina är en mycket nyfiken person så efter alla våra butiksbesök så åkte vi hem till mig och jag visade hur han såg ut så hon fick se :) Jag tor att jag lyckades stilla hennes nyfikenhet en smula iallafall.

Vad ska jag göra hela kvällen då?
Jag är ganska less på att dag efter dag kolla meningslösa filmer och dessutom så har jag laddat ner nästan alla på tti som kan vara värda att se.
Jag skulle kunna ringa en vän men det orkar jag inte, jag skulle också kunna lägga ut ett bombhot och tvinga någon att hälsa på mig men jag är alldeles för snäll för det.

Vill du göra en god gärning? Ta med en sysselsättning till mig så sysslar vi tillsammans :)

Alldeles för många dagar kvar....

En hyllning till mig själv

Idag måste jag gratulera mig själ till mina fantastiska bedrifter. alltså inga.
Om jag hade kunnat hade jag spolat tillbaka tiden till igår och gjort endel saker ogjort. Det är som dem visa säger där alkoholen går in går vettet ut. Mer perfekt beskrivning går nog inte att få.
Det känns inte som att det var ditt fel för du kunde ju knappast veta, men jag däremot borde inte göra så här mot dig. Du är där helt oventandes om saken och jag flaxar omkring precis som att jag var någon. Vi har ju visserligen inte lovat varandra något men det finns ju vissa oskrivna regler som jag borde följa.

Jag vill framföra en skål för Elina Lingman den mest korkade människan igår!

Kill Bill vol.2 väntar på mig nu

8 dagar kvar...

Stupid!

Jag är så jävla korkad!
Jag ar så jävla dum!
Jag är så jävla obegåvad!
Jag är så jävla naiv!
Jag är alltid så jävla pucko!
Jag har ångest innan jag ens blivit bakfull!
Jag längtar inte till imorgon!
Du var bra. 

Icehotel dagen

Idag har jag suttit i möte i större delen av dagen. Iallafall mellan nio och tre. Det var inte det roligaste jag varit med om men livscoachen som höll föreläsning i två timmar han var grym alltså. Sen allt snack före och efter det var rätt tråkigt men säkert nödvändigt. Mestadels tänkte jag på annat men några meningar kom nog med i hjärnkontoret.
Nu håller jag på att göra mig iordning för festen ikväll. Ingen personaldag är komplett utan en personal fest :)

Idag såg jag något riktigt otroligt det var nästan så jag trillade av stolen när han dök upp framför näsan på mig. Slående lik en jag nyligen träffat. Om det finns en dubbelgångare för alla har jag defenitivt hittat hans. Jesus vad lika han var. Så lika att jag var tvungen att fråga den andra om han hade en bror. Hjärtat tog liksom ett extra skutt.

Nu måste jag snabba på om jag ska få mig en frisyr och ett ansikte.

Ha en trevlig kväll allesammans för det ska jag ha! 

"Tag tag i ditt liv Elina!"

Jag har fått höra nu i många månader att jag ska ta tag i mitt liv och i dag mina kära vänner har jag gjort en suverän start.
Morgonen började precis som vanligt, vaknade vid nio och drog mig inte ur sängen förrän tolv. Jag är verkligen en lat men vänlig person. Jag älskar när täcket är så där fluffigt och kuddnarna bara myser med en. När man kan sträcka ut i vilken rikting man vill och bara känna sig lycklig. När ens bästa låtsasvän bönar och ber efter närhet så kan man inte säga nej. Både Limpan och Knutte är ena riktiga mysare. Vi hade en suverän morgon tillsammans i sänghalmen. Limpan berättade om sin fantastiska dröm medan jag och Knutte höll varandra i tassarna och lyssnade. Nåväl, när jag hade duschat och tagit mig i kläderna åkte jag till Ripan för att diskutera med Evelina, det var på tiden alltså. Jag beundrade deras nybygge och talade lite med Katja. Sen gjorde jag livsförändring nummer ett jag gick med bestämda steg upp till kontoret och pratade med Carina om LKAB middagen och vips så kändes det tusen gånger bättre. Förändring nummer två var när jag for förbi skolan gjorde hjärnan en automatisk sväng och helt plötsligt står jag i receptionen till ekonomin och skäller ut tanterna för att jag inte fått miin ersättning. Ännu engång kändes det bättre när jag gick därifrån med vetskapen om att jag gjort något bra. tredje förändringen var nog den bästa jag har dragit mig så länge för att göra det men idag kände jag att när jag ändå var i gång var det lika bra att ta tag i saken. Jag svängde in på sjukhuset tog i dörren och gick in. Jag gjorde mitt ärende och nu kan jag leva loppan ett helt år till. När jag gjort allt detta så åkte jag till stallet klippte min häst som blivit så förfärligt långhårig igen, red ut och åkte hem stoppade i mig en macka och for till Lombia för att se en hockeymatch. Nu är jag hemma igen och jag kan se hur min själ lyser runt om mig när jag ser mig själv i spegeln!
Jag är verkligen bra!


10 dagar kvar....

Brodd, träning och ett rivigt sms

Jag erkänner, jag kan inte sova, jag kan inte äta och jag kan tamejfan ingenting!
Idag har jag äntligen dragit fingrarna ur arslet och skruvat fast broddar i skorna. Jag fattar varför jag dragit ut på det så länge. Lera, sten, snö, is, grus, mer lera, sand, pinnar, löv, ja allt jävla skit du kan tänka dig hade ju fastnat i hålen. Det tog väl ungfär 30 minuter att få i alla åtta broddar. Men nu är det gjort, nästa gång jag behöver bekymmra mig om broddar är när dem där asen ska ut.

När jag hade kämpat färdigt med broddarna så tog jag min käre vän i hoven och tog med han på ett riktigt träningspass. Och det gick bättre än förväntat, kan det ha med det nya underlaget att göra eller var det jag som skärpt till mig och börjat lyssna? Jag provade Gnýr ockdå och jag fick en lite flashback om hur Rodi var när jag köpte honom. KUL!
Och mitt i allt så plingar det i jackfickan. min tanke var "vem fan stör nu?" men jag blev faktiskt glad när det var något jag inte riktigt förväntat mig :)

Eve, We need to have a chat!

Nu ska jag tillbaka till stallet och ta in min häst! So long suckers!


När något är nytt

Det jobbigaste i något nytt är att inte veta. Att inte ha den blekaste aning om hur känslor fungerar. Att absolut inte veta hur det ska gå eller hur personer reagerar. Fast jag tror ändå det värsta är att man inte vet hur man ska bete sig. Självklart ska man väl vara sig själv men kan man visa sitt rätta jag på direkten? Vad tänker dem om jag säger si eller gör så?
Ni har säkert varit med om detta själva. Ni killar har det så betydligt mycket lättare, för ni tänker inte ni bara gör.


Nu måste jag vänta i två veckor innan jag får veta om jag var nog bra och intressant. Det suger.


Jag är så dålig, jag var tvungen att sno pengar från mitt sparkonto för jag hade MINUS 85kr på allkontot
Jag behöver en kurs i självdiciplin!




Nu Powernap.

Skit och pannkaka

Idag är en dag som inte kommer att gå till historien andledningarna är många och enkla

1. Slut på bensin
2. Jag blev väl informerad om att jag är pank när jag öppnade bankkontot
3. Banken hånlog när jag förklarade att jag ville öppna ett sparkonto och föra över 100kr i månaden
4. Banken tvingade mig till att spara 1000kr i månaden om jag skulle överleva
5. Jag är ensam igen
6. Mina favorit sängkläder gick sönder i morse när jag bäddade sängen
7. Jag försov mig och höll på att missa jobbet
8. Jag fick sladd i Jukkaskorsningen och så livet passera när nosen styrde mot diket
9. Jag fick inte den lägenheten jag ville ha
10. Rodi dissade mig i hagen
11. Håret fastnade i diskmaskinen på jobbet idag är jag körde in skallen och tömde den, en tuss lossnade

Nu ska jag kolla Idol som jag missade i fredags.

Här får ni en bra låt som jag upptäckte igår när jag fick ett tips från en vänlig själ
Rise against - Hero of war

Guldläge

Igår hade vi vinprovning i stallet, ja lite knäppt att ha vinprovning i stallet men nu hade vi det. Vi hade rätt så trevligt även om jag just då visste en mycket trevligare plats. När vi smakat och surplat färdig satte festen i gång. Vi sjöng singstar så det stod härliga till och jag själv blev mästare. Det blev lite för mycket av det goda och det slutade i att det blev lite pinsamt på slutet men det gjorde inte så mycket tror jag. Idag har jag ängnat dagen till att vara i stallet och gosat med Rodi när jag kom hem så tog jag tag i saker och ting och satte i gång att städa lite. Jag tycker själv att det blev bra och vem älskar inte doften av nyskurat golv? Jag väntar till att klockan ska bli åtta så jag kan se en och en halv timme Andra avenyn. Nu vill jag bara göra något annat.

Skakigt

Varenda del på kroppen skakar, allting darrar och huvuet snurrar, jag vill skrika!

Vilken natt jag haft, det kan vara så att jag för engångskull faktiskt har lyckats, lyckats att göra det på riktigt. Hela morgonen och förmiddagen och dagen har varit underbar.

När man hittar någon som får en att skratta och le inombords det är då man ska hålla i hårt.
Min första tanke var såklart jaja nu är jag här igen och jag kommer att ha ångest på morgonen. INGENTING! bara glädje. Jag visste att jag kunde det tog bara ett tag att inse det.

Förstör inte det här nu!

Sjukt trött

Jag förstår inte riktigt vad som hänt med mig. Jag orkar knappt hålla ögonen öppna. Ändå jobbar jag bara fem timmar varje dag. Det är ju helt sinnesjukt. Jaja det är väl bara att accpetera och ta en powernap.

Ikväll blir det fest och det ser jag fram emot, hoppas bara att jag träffar lite roliga människor  och inte bara samma gamla vanliga. Det är så fruktansvärt tråkigt. Jag tror jag hoppar efterfesten ikväll det är ju faktiskt en party dag imorgon också. Eller jag kankse tar efterfest i kväll och lungt imorgon.

Skit samma nu somnar jag ZzzzZzzzZzzz...

Onödvändigt

BRUKAR DU:
titta på dig själv i spegeln: Givetvis, tänk om man skulle ha nåt skumt i fejset typ en bogger.
gnälla: Inte ofta, det skulle vara på mig själv för att jag ibland är så sjukt lat.
skrika: Ja, när jag blir arg
sova: Ja? gör inte alla det?
ha ångest: Bara för saker jag inte gjort, eller jag hade lite ångest när jag drog till Turkiet.
skada dig själv med flit: Nej, verkar helt enkelt korkat
ta mediciner du inte borde ta: Nej.
vilja dö: Aldrig, jag älskar mig själv för mycket
drömma mardrömmar: Ibland men inte så ofta
drömma sexdrömmar: Det har väl hänt
ta droger: Nej, jag tror inte att jag skulle passa som missbrukare
försöka vara annorlunda: Annorlunda från vadå? 
klä dig i svart: Ja, inte dagligen i och för sig.
gå till kyrkan: Jo det har hänt, och faktiskt så hjälper det.
gå i skolan: Inte nu för tiden.
röka: Ja, fy vad hemsk jag är.
ha sex: Det är väl en del av livet.
hata folk: Nej, hata är inte riktigt vad jag pysslar med
lita på folk: Ja och vissa helt i onödan.

VEM:
saknar du:
Han och Lise
vill du döda: Skulle aldrig våga döda någon
rörde dig sist: Pappa
vill du slå: Ingen
kysste dig sist: Någon jag tycker om.
kramade du sist: Lise
vill du prata med: Han
skrek du på sist: Mamma
vill du vara som: Mig själv
sårade dig sist: Han
vill du bli galet full med: Evve och Lise
gjorde dig riktigt glad senast: Lise
fick du sms från senast: Evve
ringde dig senast: Lena
är vackrast på jorden: Jag


HAR DU:
för många vänner:
Nej, verkligen inte
förföljelsemani: Nej
tvångstankar: Vissa perioder
någon annan psykisk sjukdom: Nej
någon fysisk sjukdom: Ja, för stort hjärta
någon skada: Nej
färgat håret: Ja
några piercings: Några för många i öronen bara
egen dator: två
bra självförtroende: Absolut
kysst någon: Ja
haft sex: Ja
köpt kondomer: Nej.
sagt jag älskar dig till någon idag: Nej.
bjudit ut någon: Ja
varit kär: En gång
dumpat någon: Ja
stulit någonting: Nej
lämnat landet: Ja
tuttat eld på nått: Olyckligtvis
gjort något olagligt: Säkert

HUR:
går du: Framåt, bakåt och i sidled 
svarar du i telefonen: Med mitt namn
fördriver du tiden: Sånt här tjaffs
mycket pengar har du: Alldels för lite
tjänar du pengar: Jobbar?
ofta diskar du: Aldrig
ofta städar du: Bara när jag måste
många stör du dig på: Hur många förstör miljön?
ofta träffar du din familj: Varje dag

TROR DU:
att du kommer bli något: Jag vet att jag blir någon
på gud: Nej, jag tror på mig själv
på rymdvarelser: Nej.
att folk tycker om dig: Ja
på ett liv efter detta: Nej
att fiskar kan tänka: Ja
att du kommer leva länge: Ja

Tillbaka till skolbänken

Då ver det gjort äntligen har jag fått det efterlängtade mejlet. Alldeles nyss så registrerade jag mig i min nya skolbänk. Tänk vad fiffigt det har blivit nu förtiden man kan gå i skola på nätet :D
Har precis börjat läsa MaB så att jag kan läsa MaC sen så jag kommer in på Lunds Universitet förhoppningsvis blir det till hösten. Tänk att jag som hatade skolan så mycket har valt att frivilligt gå tillbaka till skolan :D
Nu kom Niklas vi ska kolla en film. Jag uppdaterar er mer ikväll.

En fin dag

Var det fler än jag som nästan grät av lycka när ni kisade ut genom fönstret idag med halvsovande ögon?
Jag är ju en sådandär fruktasvärt morgontrött person och vaknar inte förän jag absolut måste, jag strundar blanka fan i hur håret ser ut bara jag får slumra dem där otroligt nödvändiga nio minuterna som lätt blir nio till och sen nio till och sen nio till och sen nio för mycket. Men idag kikade jag ut genom fönstret när jag hörde klockan första gången och då var jag plötslig inte trött. Jag fullkomligt sprang ut i hallen och satte på mig skorna sprang ut på altanen och klampade omkring bara för att få höra det härliga ljudet av mosad snö mot mina skosulor. Min grannar undrade nog allt vad jag hölll på med. Sen slog det mig att det antagligen skulle vara halt på vägen så jag var ju tvungen att springa in och klä på mig och borsta tänderna för idag kunde man ju knappas köra 390 km/h ner till Jukkas. Jag fick snällt hålla hastighetsgränserna inte för att det gjorde något för i korsningen här ovanför mig var det ruggit halt så jag blev lite rädd måste jag erkänna. Den är lite lurig den där korsningen för den är så brant där var man väntar på att det ska bli grönt. Då är det lätt att man slirar ett tag innan man får fäste och då sticker bilen iväg i en ruggig fart då måste man göra en snabb sväng för att inte köra förbi refugen ja och då får man sladd. Så ett tips till er alla flytta inte till Malmbergs- , augustmalmsgatan, krok-, ängs-,myr eller mossvägen. Då slipper ni mardrömssladden i korsningen.

Nu stallet, sen till älskade jukksjärvi för att hälsa på.

Andas Jukkasjärvi

I morgon ska jag faktiskt gå på jobbet hade jag tänkt. Det är alldeles för lite jukkas i mitt liv nu. Lågsäsong suger verkligen jag vet ju inte var jag ska sätta all min tid. Den hamnar av någon konstig anledning alltid framför datorn eller i stallet. Men imorgon då jäklar. Och nu får jag jobba hela fem dagar i sträck om man hoppar över lördag och söndag.
Restaurangbranchen har blivit som LKAB; ledig en vecka - Jobba en vecka. Coolt.
21 November börjar F(j)ulborden jag är lite kluven där jag gillar ju att ha mycket att ögra men Julborden är verkligen hysteriska. Sen 10 december slår det bara till då välkomnar vi med öppen famn alla blåa overaller och röda sparkar (inte) men då äntligen får jag komma tillbaka till rutinerna och leva som jag brukar.

På lördag är det party, det är jobbigt att vänta hela 7 dagar varenda gång. Hoppas att det är mycket folk ute i svängarna.
Då är det klackarna i taket, Hänger du med? Det är en officiell inbjudan :D

Nu ska jag kolla en av alla filmer som jag laddat ner idag. Mysigt, ensam i min alldels förstora säng med Knutte.

Tekninska problem

Vi har alla gjort misstag, håller du inte med? Grejen med misstag är att man ska lära sig att inte gör om samma sak. Det verkar inte ha gått in i min skalle. Men skit i det nu jag väntar till mars och så ser jag vad som händer. Antingen blir det som jag vill eller så blir det som jag tror.

Jag har ett problem, när jag ska föra över bilder från kameran till datorn så går det inte. Jag får lixom ingen connection.
På min stationära går det men inte i min laptop är inte det konstigt. Jag har hört att vissa tekniska prylar inte har stöd för Windows Vista men går inte det att fixa till på något sätt. Jag är rätt trött på att vara beroende av min stationära dator det var ju ungefär därför jag skaffade en laptop. Men nej, nu måste jag alltid plugga in skiten i skitdatorn och lägga upp dem på servern eller på ett sådandär USB-minne sedan antingen leta upp dem på laptopen eller föra över dem via USB:t. Det kan inte vara möjligt att det ska vara så sjukt jobbigt. Dessutom vem orkar fota massa bilder om man vet vilket jobb som kommer efteråt. Inte jag iallafall. Detta har resulterat i att jag inte ens har tittat åt kamerans håll de senaste månaderna. Det betyder att det ligger flera tusentalskronor helt oanvända. Dagens teknik borde vara något enklare så även jag förstår vad felet är!


Vad är rätt om ingen gör fel?

Igår var en såndär dag som man egentligen bara vill glömma men inte kan för den var så bra på ett dåligt sätt.
Jag och Evelina skulle åka till Luleå men det blev inte av så när vi var i Kalix så bestämde vi oss för att göra en kraftig U-sväng och köra mot IKEA. Ja alltså ibland brinner det verkligen i plånkan. Inte för att jag köpte något speciellt, 3 blommor och en stock Ettan. Äsch jag ids inte ens berätta om det. jag säger bara : Hoppas att han inte såg mig eller hoppas jag?

Dagens känsla: In squeezad i en genomskinlig syltburk där jag kan se allt men är för feg för att andas ut så att burken spricker.

Dagens bekymer: Att skriva ett brev utan att det låter töntigt och desperat

Dagens roliga: Hälsa på Evelina / Hopp träna mitt liv

Dagens pinsamma situation: Bilbesiktning för första gången (förställ er själva)

Dagens ångrade beslut: Göra en automatisk biltvätt (vet inte hur en sådan fungerar)

Dagens jag-måste-men-jag-orkar-inte: Städa ett rum



Dagens punkt: .


Mitt liv

För er som funderat över mitt liv, vilket inte kan vara så många. Men här är han :D



Kitchiga planer

Om en timme måste jag ta paus från mitt liv och göra något vettigt. dvs åka och ta hand om mitt liv. Rörigt? Det kan hända men för 2 och ½ år sedan så vigde jag mitt liv till en annan individ. Jag åtog mig en uppgift som inte var den lättaste (det gick upp för mig nyligen). Det handlar om att tillbringa minst 4 timmar om dagen till den här individen och vara stand by 24 timmar om dygnet 365 dagar om året och 366 dagar vart fjärde år. Det finns inga hnder där inte snöstorm, regnskurar, mitt i natten, i fyllan, i en annan stad/värdsdel inget kan göra att jag blir fri. Endast en sak: Sälja!
Då tänker ni säkert nu att varför gör hon inte det då? Som jag tidigare nämnde så har jag gett mitt liv till den här individen och att sälja en del av sig själv vore väl rätt korkat, det kan liknas vi prostitution tror jag. Dessutom så älskar ju han.

Imorgon så drar jag till Luleå jag ska vara moraliskt stöd till Evelina som ska tatuera sig, vi ska också hälsa på i Kalix och dra en drive genom Happis. Kankse hälsa på någon och göra en snabbvisit på IKEA.


Regn...

Finns det någon mer nedtryckande än regnväder? Jag tror faktiskt inte det.
Jag var inte bara fruktansvärt trött i morse jag frös också när jag kikade mellan persiennerna så blev jag inte direkt gladare av att det faktiskt regnade. Jag hoppade i stövlarna och tog min spanska hingst och hälsade på min Isländska guldklimp. Han blev mest glad över att han fick en morot och ett varmt täcke på sig. Såg ut som att han sket rätt hårt i att jag var där.
Dags att sträcka på ryggen och kika lite morgon teve innan resten av min lediga dag fortsätter.

Dagens: Lars Winnerbäck - Söndermarken

Business class

Imorse vaknade jag med hopp om att få tillåtelse att åka med 12.30 bussen. Det fick jag inte nä så nu sitter jag här längst bak i bussen och låtsas vara multibiljardär me fyra oljebrunnar. Pfft. jag är för känslig för att sitta med dem andra och dessutom så får man ju ett eluttag till datorn här bak. Jag har bara fyra och en halv timme kvar till jag kommer till Piteå där mammsen plockar upp mig så vi kan åka hem till snöstormen för jag hörde minsan att det i princip var snöstorm.
Jag är så bakis!


Fest? Ja, tack!

Ska vi klunsa om saken?
Lise:Sax Elina och Sara:Sten.
Lise duschar först helt enkelt. Nu sitter vi här alla samlade och tittar på Top Model finalen på teve. Spänki! Alla är vi rena och nästan hela. Om några timmar ska vi känna på flooret som några andra hippefjantar. Hoppas det blir lika mycket succé som igår bara, då kan det till och med bli roligt nästan.
Jag ska göra det igen!


Hälsa på helg

Hej här kommer segertåget rullar in som technodrogen ungefär så känns det just nu och jag har många bra anledningar till detta. 1.Jag sitter på tåget till Luleå. 2. Jag känner mig lite hög (kan vara doften av sunkigt tåg eller min hjärna som inte vaknat ännu). Jag är på väg till Lise i Ö-vik. Vi ska mysa hela helgen och kanske göra stan. Jag vet inte hur jag ska klara en helg utan ferrum eller framförallt hur ferrum ska klara sig utan mig. Vem ska jag gå hem med och känna ångest med på morgonen, vem ska vara kanelstångspackad hela kvällen och hur ska jag få bort veckans bekymmer? Frågan är ju verkligen viktig här. Om jag ändå kunde göra det jag vill och ändå gå ut och kanske (ingen omöjlighet) vara normal och ha roligt utan allt som dagen efter vanligt vis brukar handla om. Typ, Bakfylla, ångest, kärlek, ångest, pinsam situation, ångest, timmar i telefonen, ångest, orkeslös, ångest. Du förstår säkert. Jag borde skaffa mig ett liv. Ett riktigt liv alltså. Nu när jag sitter här på tåget ser jag massa människor med deras laptops i famnen och bluetooths i öronen, antagligen sitter dem och klurar på hur dem ska framföra dagens presentation och hur mötet för imorgon ska läggas upp. Drar en djup suck och intalar dem själva att rekryteringsarbete är hillarious medan jag sitter och ser lika viktig ut men egentligen är en medeldålig, medelung, medelmåttig snorunge som har problem med relationen till alkoholen och relationen till medmänniskan. Det firar vi tycker jag!


RSS 2.0