+-0 spelar ingen roll
Slippa tänka och förklara
Aldrig tveka, bara leka
Den som kräver ska jag neka
Tänkte just det
Igår så var jag ju såklart och tog ut svängarna. Skit trist var det. Jag hade garanterat haft roligare hemma. Jag har likom aldrig fattat det där med Babylon, det är liksom inte roligt någonstans. Det enda som kan göra det till en godkänd kväll är sällskapet. Nu hade jag ju rätt tur som var med malin. hon är liksom lite av en humörshöjare. När hon ser på en med den där menande blicken då kan man inte deppa i hop helt enkelt. Sen att jag inte skulle haft något liv kan bara inte vara sant. Alltså jag kliver ju upp ur sängen varje dag och ibland har jag faktiskt något att sysselsätta mig med. Igår igen sa du det. Herregud då, jag får väl skärpa till mig och göra det du gör (?) Du har lika lite liv som mig. Vi kanske borde typ strta någon förening typ "Ensama livslösa patetiska föreningen" Förkortnigen blir då lite klitchigt ELPF. Så vad säger du?
Jag är inte ens bakfull ännu. Jag törs inte lägga mig och sova för då vet jag att jag trologen inte vaknar på några decennier. Eller jo Evelina ringer säkert snart och undrar varför jag inte var på ferrum. Lätt svar: Jag blev utkastad!
Varför släpper dem ens in en om dem ändå bara tänker hålla på att kasta ut fok hur som helst.
På Fredag blir jag ett år äldre och kanske något gladare eftersom jag helt fullkomligt älskar paket. Vad får jag av dig?
Känslan när man håller i den lilla fyrkantiga lådan med så vackert omslag och rosett är oslagbar. Sen när man får riva upp pappret och se vad låfan innehåller så blir jag helt i extas sen när jag väl sett vad inehållet var så är allt över och livet åtegår till det vanliga.
Glöm inte bort mig är du snäll. Förresten så tappade jag något igår Jag tror det var något fint och välbehövligt. Men jag kanske får tillbaka det på fredag. Eller så förblir jag lika sorgsen som jag blev förra helgen.
Nu måste ajg nog lägga mig iallafall. Vi ser ju om jag vaknar. ha en bra dag kära läsare.
Älska lördag/Älska lördag inte
Idag kom jag på varför jag inte skulle köpt en häst. Med ansvar följer ansvar som idag råkade vara stalljour. Alltså mata, släppa in och ut hästarna och städa deras hem. Jobbigt så in i bomben speciellt när jag måste kliva upp 06.30. Men det är väl så att jag får skylla mig själv som vanligt. Ni har garanterat varit med om det mer än engång ni med. Känslan när du kanske hör klockan mumla något i stil med "RRRRRIIIIIIIIIIIIIIIINNNNGGGGGGG!!" ja då vet du att du måste kliva upp och det roliga då är ju att oftast så har man inte hunnit bli nykter ännu så allt är som i en dimma och man känner sig som en manick som går på autoknappen. När jag slitit i stallet i två timmar åkte jag hem och skulle äta frukost men då small allt till och helt plötsligt står jag där i köket i mina kallivipper och känner att jag måste hitta till sängen och det är fortast möjligt! Efter en timmes sömn ringer Evelina, glad överraskning dock tror jag inte hon var så glad att höra min kraxiga kråkröst säga att jag är trött och inte orkar kliva upp. Hon är en sådan hurtbulle, jag är mer en såndär som vilar mig i form. Jag minns inte riktigt vad vi bestämde förutom att vi skulle lämna Isak i Kauppinen klockan tre. Isak är min stjärna! Jag tror vi skulle dricka kaffe någonstans också?
Igår kväll var en riktigt rolig kväll måste jag säga. Jag träffade ju både Lise och Frida! Det var så underbart att se er igen och nu känner jag mig en smula gladare.Det var som att vi aldrig varit ifrån varandra ens. Det var ju i och för sig inte så länge sedan jag var och hälsade på Lise men Frida har jag ju inte sett på ett halvår. Knappt pratat med henne heller och ändå så var allt som förr. Det är väl så det ska vara antar jag.
Ikväll blir det nog utgång igen. Eller jag är nog ganska säker på att der blir det. Egentligen så borde jag stanna hemma men jag tror jag råkade lova någon att infinna mig uppklädd och i hälar i nattens mörker.
Nu Idol. Varför sänds Idol på fredagar klockan åtta. Man missar ju den alltid!
Vänner som är guld värda
Jag vet inte vad jag ska säga riktigt, "ja du har rätt" känns fel för det var nämligen ditt val att lämna mig den där kvällen 13 juni. Det var du som valde att inte höra av dig på flera månader, jag försökte. Jag till och med åkte ner till dig för att träffa dig men tydligen så passade det inte. Jag har funderat många gånger om varför du har gjort som du gjort och jag vill så gärna vara med dig det vill jag. Men det där sms:et var onödigt, mycket onödigt. Därför fick du inte heller något svar. Du gick vidare från mig och jag har också gått vidare jag har nya vänner, nya fritids aktiviteter men jag är fortfarande samma person som jag alltid har varit. Och att jag inte har hört av mig är för att jag inte hade någon som helst aning att du var här. Allt jag säger är att du kunde ha hört av dig du med. Jag kan ärligt utan att ljuga säga att du inte ringt ett enda samtal till mig sen du åkte. Inte ett enda. Det du har gjort är att ha skickat ett sms till mig när du har varit på väg upp men sen då, när du har varit här så har jag inte hört ett pip. Jag saknar dig det gör jag verkligen och vi kankse aldrig får tillbaka det vi hade men vi kan fortfarande vara vänner riktigt bra sådana också. Tyck att det är lågt att nämna allt i en blogg om du vill men eftersom du inte har stake nog att ringa till mig så måste jag kunna göra likadant. Det känns i hjärtat att en vän som du just nu bara hänger i en skör tråd som mest troligt kommer att gå av. Vi borde inte göra så här mot oss själva...
Nu är det kvalitetstid med Evelina och Isak en god middag å ripan och sen krogen för hela slanten!
Tack, tack, tack
Idag har varit en hel tokig dag. Jag har ringt massa samtal sökt information på nätet och ja allt ni kan tänka er.
Jag har nämligen fått ett jobb i Vernon, Brittish Columbia, Kanada! Kan ni fatta det?
Jag som alldeles nyss inte hade ett liv har just insett att det inte ens börjat. I Maj sticker jag och är borta minst ett år.
Elina Lingman - Kanadesnare, låter inte helt fel måste ni hålla med om.
Där ska jag leva för det jag är skapt till. Jag ska rida, träna, tävla, avla, avelsvisa, sälja och allt har med hästar att göra. Hur grymt är inte det. Äntligen slår min dröm in!
Grejen med det här (det finns en grej med allt) är att jag måste sälja/lämna på foder min häst, min ögonsten och mitt allt, lämna mamma och pappa, alla mina vänner, Icehotel, ja verkligen allt. Det kommer kännas. Men ni får ju såklart komma och hälsa på mig, det måste ni göra. Vi kan åka till Vancuover och kolla på NHL, vi kan shoppa som aldrig förr och vi kan gå på något slags ferrum fast tusen gånger bättre.
Jag hoppas att ett av de där 500 arbetsvisumena går till mig. Önska med mig nu!
Ge tillbaka mitt liv!
Vad är det egentligen som har hänt?
Om jag ser tillbaka på mig själv ett år så har det hunnit händå så fruktansvärt mycket.
För ett år sedan hade jag:
en pojkvän som jag älskade
ett jobb som jag trivdes med
tre vänner som bodde kvar
en inspiration till min häst
massa pengar på banken
en hel och ren lever
Nu har jag:
Ingen pojkvän att älska
Ett jobb som är dödstrist
Tre vänner mindre
Ingen inspiration till ridningen
Inga pengar på banken
Baksmälla var och varannan söndag
Jag måste gör något nu om jag inte ska fastna här och aldrig komma vidare. Fan vad deppig jag blivit på sista tiden. Hur kommer det sig? Jag som alltid brukar vara så glad och framförallt nöjd och tillfredställd.
Imorgon ska jag åka till stallet 06.00 och jag ska inte åka hem förrän jag har fått tillbaka mitt liv! Om det är någon som kan hjälpa mig ur det här så är det mina älskade hästar! En häst lyssnar alltid, den säger aldrig emot och hjälper dig mer än du någonsin kan ana.
Nu ska jag kika tv, för hårdisken är full i filmer jag redan sett så jag kan inte ladda hem någon ny.
Eller förresten jag ska kolla O.C! O.C är räddaen i nöden!
KÄRLEK till er som har ett liv och ni som inte har ett är välkomna på klubbmöte nu på söndag!
När känslorna talar
Jag satte mig rakt upp i sängen, jag var inte ett dugg trött och inte heller ett dugg utvilad. Jag kände mig så fruktasvärt konstig. Jag stirrade in i dina grönbruna ögon, du såg på mig med en så besviken blick. Jag kunde se hur du led där inne och hur du ville släppa allt. Jag försökte övertala dig att hålla i hop och ta dig samman.
Du var ju trots allt på väg till jobbet.
Vi såg på varandra ett tag till ochdå ser jag en tår bildas i din ögonvrå. Den växer och jag försöker få dig att hålla tillbaka den. Du har inte tid att bryta ihop nu.
Jag fick en klump i magen, den växte och blev större. Jag kände mig hemsk som vägrade lyssna på dig. Jag försökte skaka av mig känslan men den växte bara större i takt med din tår. Klumpen har nu flyttat sig till halsen och det känns som att jag ska kvävas.
Det är ditt fel, du försöker bara trycka i hop mig. Jag ger mig inte.
Nu är din tår på väg över kanten. I samma stund som den första tåren lämnar ögat så får jag ett hårt tryck över bröstet och du har vunnit. Du kunde knäcka mig med din blick.
Din ärliga blick som fick mig att inse vad jag gjort. Jag har försökt så länge att knuffa allt åt sidan. Jag kan inte andas. Du tvingar ner mig på rygg och med händerna korsade över bröstet försöker jag stoppa all smärta.
Det gör så ont, ont, ont. Du fick mig att bryta i hop.
Jag ligger där länge på rygg och känner smärtan avta. Smärtan är borta och jag för försiktigt upp handen mot ansiktet. En tår var allt du kunde få ur mig. Du vann inte, inte ännu.
Jag fick dig att gå din väg. Kom aldrig mer tillbaka ditt jävla svin!
Lazy Bastard
Efter att jag ljugit min mor rakt upp i ansiktet brukar jag släpa mig till duschen (inte för att bli ren utan för att fördriva tiden). När jag känner att det gått sådär 20 minuter så ålar jag mig tillbaka i morgonrocken och slinker in på mitt rum och låtsas vara upptagen med att läsa och besvara viktiga mejl. Mamsen tror ju då att de är viktiga men egentligen så är det fåniga mejl från facebook som jag ännu inte förstår mig på, några med rubriken "grattis du har vunnit", "du vann, välj ett pris", "få tre filmer gratis" ja ni vet väl själva vad det är för mejl som fullständigt forsar in i våra e-brevlådor. Eftersom mamma är en väldigt självupptagen person så brukar hon vid den här tiden antingen gå och simma, ta en promenad, vansinnes shoppa på stan eller handla mat. Det är nu jag kan passa på att sträcka på ryggen och göra ingenting. När klockan är halv fyra så börjar mamma med mat och då passar jag på att åka till stallet (dagens höjdpunkt) När jag kommer hem vid sju så äter jag mat och sedan väntar en eller tre filmer och min härligt mjuka och snart sönder liggna säng. Och nu börjar min nya dag!
Jag behöver ju förfan hjälp!
Jag saknar mina vänner, nu får ni fan komma hem. Vad har Ö-vik, Stockholm och Sollefteå som inte Kiruna har?
Jag vet ju iallafall att Lise och Frida kommer hem på onsdag :D
Men det är bara Frida som stannar över vinter. KÄRLEK TILL DIG!
and it would never be like this
A problem that we have in common
baby tell me what it is
it probebly dosnt meen a piss
you'll rip my heart apart
Att våga tro
Jag är inte ett dugg långsint, jag har heller inte några problem med att ge människor en andra chans. Tyvärr är det många som utnyttjar det och jag blir ofta sårad av de flesta minst en gång. Jag vill ge dig en chans till och jag vill att du är rädd om den. Jag vill bli behandlad på samma sätt som jag behandlar dig, jag vill få samma respekt av dig som jag ger dig.
Jag har en svag sida och en stark sida. Min starka sida är att jag aldrig sviker mig själv och alltid tror på mig själv. Min svaga sida är min relation till ilska. Jag blir sällan arg men när jag blir det så blir jag riktigt arg. Det är något jag inte riktigt lyckats bemästra hos mig själv. När jag blir sårad blir jag ledsen och arg och istället för att omvändla ilskan till tårar så omvandlar jag tårarna till ilska och ut ur tårarna kommer ofta ett monster som jag inte riktigt känner. Allting svartnar och blodet rusar i ådrorna. Du fick se min absolut värsta sida och det värsta var att det var du som plockat fram den.
När allt rasar ihop
beräkningar och det är givetvis så varje gång, ändå så vet du hur ont det tar varje gång allt rasar ihop. Då helt plötsligt så finns det inget i din konstruktion som håller för en vindpust eller när morgondaggen lägger sig. Allt du byggt upp i din fantasi som var redo att komma ut i verkligheten är helt plötsligt ett korthus som rasar samman. Det enda du kan göra är att stå vid sidan om och se på hur allt du byggt bara försvinner framför ögonen på dig.
Du byggde upp något åt mig och du byggde alldeles för fort och alldeles för bra för att det skulle hålla, jag köpte allt utan att tveka och sen när du raserade allt så tog det så ont, så fruktasvärt ont. Jag trodde gott om dig som med alla andra människor jag träffar. Jag trodde att kanske var du annorlunda kanske var du ingen fuskbyggare. Kanske fanns det någon sanning i dina ögon. Det var det som tog mig med storm. Dina ögon visade sån ärlighet som inte många människor har, det var iallafall det jag trodde. Jag hade såklart fel igen och tre hårda fall på kort tid är mycket för en människa som mig. Jag kände mig så fruktansvärt naken där jag stod bland allt folk och du bara tryckte hårdare och hårdare mot backen där jag redan låg och var förudmjukad. Det känndes som att allt stannade och dem enda i rummet var du och jag. Du såg på mig med ett par helt andra ögon än du visat åt mig. Där mitt bland allt folk, alla lampor riktade på mig och ditt leende var inte det som jag sett tidigare det här leendet var hånfullt. Där mitt bland allt folk, hela min stolthet, all min självkänsla och framförallt hela mitt hjärta var som bårtblåst jag kunde känna hur hjärtat blödde och hur tårarna var på väg. Som jag alltid gör så omvandlade jag den stora besvikelsen till ilska och allt bara flög ur mig. Men allt som kom ut kom rakt i från mitt hjärta. Allt som du så fint sorterat in i olika fack var nu helt utspridda runt i min hjärna. Allt cirkulerade så snabbt genom min tankebana. Allt det du gett mig slets ut ur mig och kastades åt sidan. Där mitt bland allt folk stod jag tom och blottad framför dig. Alla ord som du sagt och som bildat fina meningar revs itu och gick tillbaka till att vara tomma ord, ord som saknade både innebörd och värme.
Kapad, nermejad och trampad på
Jag är tom.
Du byggde succesivt upp allt så vackert. Du till och med sa att du brydde dig.
Det här trodde jag faktiskt inte.
Vet du hur jävla dum jag kände mig när jag stod där och du helt kallt glider upp rakt framför näsan på mig oc bara trycker ner allt som du byggt upp. Inte nog med det så kan du inte förstå vad felet var. Och du, vi har gått i samma klass i tre år och jag har aldrig tryckt ner dig, aldrig haft en ond tanke och alltid varit din vän. Trots att du visste vad du gjorde så sket du i det. Var i världen är det vänskap?
Jag känner mig så besviken så jag finner inte ens ord för allt det här.
Om du någon gång vill känna på hur det när all lust är tagen av dig, när all din kärlek är som bortblåst, när du blivit kapad vid fotknölarna och efter det sparkad på, spottad rakt i ansiktet av din vän, känner dig helt ensam och inte har någons axel att gråta emot? Ring mig så ska jag försöka återge känslan i ord.
FYFAN!
Dålig fantasi = Ingen rubrik
Egentligen så är allt det här bara löjligt. Riktigt löjligt alltså.
Jag vet inte riktigt hur jag ska lägga upp morgondagen men jag tror det blir ågot sånt här:
09.00 Uppstigning
09.40 Åka till Jobbet
15.30 Åka hem från jobbet
16.00 Köpa något fint till kvällen
16.30 Coop och hämta pengar till mamma
16.45 Renbädda sängen
17.00 Rida med Malin
19.00 Duschen
19.15 Hårfön, smink, kläder, städa i hop rummet
19.45 Tigga skjuts av Malin
20.00 Övertala Malin att sjunga singstar
23.00 > In i dimman
Ser väl rätt okej ut måste jag säga :)
Idag har varit en inte-hemma-på-hela-dagen dag. Jag gillar inte sådana dagar. Jag gillar ju att bara vara med mig själv men ibland finns det bara inte tid till det. Jag hade väldigt sena gäster på jobbet idag vilket resulterade i hemfärd först 16.30 och då hade Malin redan väntat på mig i stallet hur länge som helst. (ber om ursäkt) Kom hem vid åtta för att proppa i mig lite energi i form av mat och sen halv tio var det dags att åka tillbaka till stallet. Nu är jag helt redo för sängen men jag är inte trött....
Jag måste antingen till utlandet eller in i solariet för när man går från ljusbeige till mjölkvit då vet man att den fruktade färgen neonvit är på väg att träda fram! Jag vill ha sol och värme! Dags att surfa in på MrJet och kolla billigaste resan.
Godnatt
När man planerar veckan efter helgen
Evelina hade en riktgt bra bortförklaring till en nykter helg men jag kontrade snabbt så att skuldkänslorna inte skulle välla upp över mitt huvud. Finns det hlegalkoholister eller är det bara ett påhitt för att hålla ungdommarna nyktra?
Malin säger att vi är värda att gå ut ihelg, vad vi gjort för att vi ska förtjäna det ids jag inte ens fråga. Herregud, förtjänar man något ska man väl ta det? Inte kan man väl kasta bort det eller?
Idag är det onsdag, jag måste hinna på stan innan helgen eftersom vart enda plagg i min garderob är använt mer än engång nu. Hur jag nu ska hinna det är ett annat problem. Imorgon ska jag ju jobba och gärna hinna titta till min pålle eftersom jag har svikit honom nu i två dagar (fy på mig själv) och på fredag ska jag ju också jobba men då kankse jag hinner på stan efter det snabbt bara och sen åka till stallet och sen hem och sen till malin(?).
Just nu finns det bara en sak som kan stoppa min utgång och den inblandade vet nog om det. Men kan man svika en vän för en ja vad kallas det nu igen dejt? Skulle inte tro det va. Det är då man blir en sån där jobbig släpande toffel. Jag är ju antagligen född på dansgolvet dessutom.
Idag har jag försökt att räkna matte men är det någon som förstår varför man ska kunna definitions- och värdemängd? Är det någon överhuvudtaget som vet vad det betyder? Jag erkänner att jag inte är så jävla smart att jag klarar av den här jävla matten speciellt inte utan någon lärare!
Vad säger det här dig: 0<x<5 eller 2<y<4 ?
Just det, ingenting!!
Godkväll
Det är nog lite av ett beroende jag har.
Idag har jag färgat håret, nu väntar jag bara på att mitt lim ska komma så jag kan fästa löshåret :)
Jag måste säga att det här löshåret är jag grymt nöjd med. Det har överlevt mösspåtagning, student, bal och en sjuhelsikes massa fester men ändå så är det som nytt. Nu när Lise inte är hemma så har jag ju ingen som kan fläta åt mig så jag tänkte testa det här med lim. Hoppas att det funkar lika bra.
Idag har jag och Evelina varit i Jukkas hela dagen faktiskt. Vi har ätit Lunch, hälsat på Kalle, snakcat med Bettan, varit på besök i Receptionen och isproduktionen, kollat in årets isbar. För att få tiden att gå var vi hos Inger och skulle se på hennes nya häst men han var inte hemma så vi åkte till Frostgård för att se på honom där eftersom Inger red honom på Johanna Elgholm kursen. Riktigt fin var han också. Oddi.
Det verkar inte bättre än att jag snart är anställd på Ripan. Nog för att jag behöver pengarna men i köket? jag lovade ju mig själv att inte sätta min fot i köket igen och så ringer Carina och vips så ska jag träffa Johan imorgon. Jaja det är ju lite extra kosing men jag vet inte om jag orkar jobba dubbla skift just nu. Dessutom vet jag ju hur det slutar. Jag kan ju verkligen inte säga nej när någon frågar. Jag kan ju inte ens deras meny. Kallköket klarar jag nog men varma? Jag som knappt var på en köksdag i skolan när jag var tvungen att stå i köket. Jag gjorde mest serveringsjobben.
Nu ska jag kolla en film, surprise surprise. Kalle gav mig några som jag kan kika på när jag har tråkigt. Typ nu.
Ha en bra kväll alla!
Realistiska tankar om positiva lösningar på negativa problem.
Problem 1: Svårt att vakna på morgonen?
Ett tips: Drick massor med vatten på kvällen innan. (ingen kan sova kissnödig)
Min slutsats: Kommer aldrig fungera. Du dricker för mycket på kvällen och vaknar en timme innan du egentligen ska. Går på toa och kryper tillbaka i sängen såklart och där var allt förstört. Nu kommer du inte vara kissnödig när du ska vakan och sannolikheten att du försover dig är ganska stor.
Problem 2: Du har fattat tycke för en person som inte är tillgänglig.
Ett tips: Glöm honom/henne det finns andra.
Min slutsats: Lättare sagt än gjort, du vill alltid ha det du inte kan få. Du kommer nu aldrig att glömma den här personen. När han/hon är tillgänglig igen så kommer du bli helt lyrisk och göra allt som går för att linda honom/henne runt ditt finger för att sedan gå vidare utan honom/henne.
Problem 3: Ni har inte gemensamma intressen.
Ett tips: Försök få med din partner på din aktivitet och berätta för honom/henne hur mycket det betyder för dig att han/hon är med.
Min slutsats: BULLSHIT! Det funkar inte. Han/hon följer bara med dig för att få dig lugn ett tag till. Han/hon kommer antagligen aldrig bli intresserad av det du håller på med. Acceptera det eller byt till någon i din aktivitetskrets som delar samma intresse från början.
Ny design
Jag är så lat så det blev rätte enkelt. Hoppas ni gillar den :)
Nu vet jag, på Torsdag!
Dåligt humör!
Tidigare idag så var jag på äventyr med Evelina. Vi skulle egentligen åka och hälsa på hos Bettan i jukkas men hon höll på att lägga golv så det blev inget. Då skulle vi gå och fika på stan så vi tänkte att vi provar det där nya men det var stängt pga sjukdom så då gick vi på Kafé Rost istället och åt lunch. Mumma :) efter det så var i och kikade i lite olika affärer och srog industriraggen.
Evelina är en mycket nyfiken person så efter alla våra butiksbesök så åkte vi hem till mig och jag visade hur han såg ut så hon fick se :) Jag tor att jag lyckades stilla hennes nyfikenhet en smula iallafall.
Vad ska jag göra hela kvällen då?
Jag är ganska less på att dag efter dag kolla meningslösa filmer och dessutom så har jag laddat ner nästan alla på tti som kan vara värda att se.
Jag skulle kunna ringa en vän men det orkar jag inte, jag skulle också kunna lägga ut ett bombhot och tvinga någon att hälsa på mig men jag är alldeles för snäll för det.
Vill du göra en god gärning? Ta med en sysselsättning till mig så sysslar vi tillsammans :)
En hyllning till mig själv
Om jag hade kunnat hade jag spolat tillbaka tiden till igår och gjort endel saker ogjort. Det är som dem visa säger där alkoholen går in går vettet ut. Mer perfekt beskrivning går nog inte att få.
Det känns inte som att det var ditt fel för du kunde ju knappast veta, men jag däremot borde inte göra så här mot dig. Du är där helt oventandes om saken och jag flaxar omkring precis som att jag var någon. Vi har ju visserligen inte lovat varandra något men det finns ju vissa oskrivna regler som jag borde följa.
Jag vill framföra en skål för Elina Lingman den mest korkade människan igår!
Kill Bill vol.2 väntar på mig nu
Stupid!
Jag ar så jävla dum!
Jag är så jävla obegåvad!
Jag är så jävla naiv!
Jag är alltid så jävla pucko!
Jag har ångest innan jag ens blivit bakfull!
Jag längtar inte till imorgon!
Icehotel dagen
Nu håller jag på att göra mig iordning för festen ikväll. Ingen personaldag är komplett utan en personal fest :)
Idag såg jag något riktigt otroligt det var nästan så jag trillade av stolen när han dök upp framför näsan på mig. Slående lik en jag nyligen träffat. Om det finns en dubbelgångare för alla har jag defenitivt hittat hans. Jesus vad lika han var. Så lika att jag var tvungen att fråga den andra om han hade en bror. Hjärtat tog liksom ett extra skutt.
Nu måste jag snabba på om jag ska få mig en frisyr och ett ansikte.
Ha en trevlig kväll allesammans för det ska jag ha!