Everyday living
Näe, tyvärr det håller inte. Ferrum är alltid snäppet vassare. Äh, vad ska jag sitta här och älta historia när jag kan fokusera på vad jag ska lyckas med idag. Typ nu ska jag åka till stallet och göda hestapållarna, usch det är så lerigt och en höbal väger ju säkert 18-20 kilo. Tur att jag har lite armmuskler så blir det inte så jätte tungt. Sen tänkte jag att jag skulle stanna på konsum på vägen hem och handla nåt att äta för igår köpte jag ju bara kattmat. Inte kanske så jätte clever men det blir så ibland. Jag skyller helt enkelt på obalans i hjärnan efter för mycket vätska av fel sort.
Jag måste säga att jag faktiskt blir lite rörd när jag tänker på hur snäll min mamma egentligen är. Hon har matat hästarna både igår och idag på morgonen så hennes dotter kan gå ut och supa som hon så väl behöver. Inte nog med det så kommer hon och hämtar mig i Jukkas utan att blinka för att jag inte tänkte längre än näsan igår när jag var på årets, ja kanske det här decenniets roligaste och mest fartfyllda efterslir. Tio stjärnor till dig mamsen!
Jag tror att det är dags att sudda ut gårdagens nuna och hoppa i stallkläderna nu så jag kommer iväg.
På återseende!
