I nattmössan som vanligt
Varför får jag aldrig somna? Varför måste jag vara vaken in i det sista? Jag kommer antagligen inte orka jobba imorgon om jag inte somnar nu snart.
Jag missar solen varje dag för att jag är för lat för att kliva upp och göra mig en tjänst. Jag borde faktiskt ta tag i mitt liv och flytta foten utanför täcket, fälla ner knät och låta tassen nudda golvet som faktiskt inte är så kallt som jag alltid tror. Jag borde flytta vikten till fötterna, resa mig upp och tassa ut till balkongen öppna dörren och suga i mig solen istället för att stänga av väckarklockan och hoppas att jag vaknar innan jag försover mig till jobbet som börjar fyra på eftermiddagen.
I wake up, it's a bad dream,
No one on my side,
I was fighting
But I just feel too tired
to be fighting,
guess I'm not the fighting kind.
Wouldn't mind it
if you were by my side
But you're long gone,
yeah you're long gone now
.No one on my side,
I was fighting
But I just feel too tired
to be fighting,
guess I'm not the fighting kind.
Wouldn't mind it
if you were by my side
But you're long gone,
yeah you're long gone now
Jag missar solen varje dag för att jag är för lat för att kliva upp och göra mig en tjänst. Jag borde faktiskt ta tag i mitt liv och flytta foten utanför täcket, fälla ner knät och låta tassen nudda golvet som faktiskt inte är så kallt som jag alltid tror. Jag borde flytta vikten till fötterna, resa mig upp och tassa ut till balkongen öppna dörren och suga i mig solen istället för att stänga av väckarklockan och hoppas att jag vaknar innan jag försover mig till jobbet som börjar fyra på eftermiddagen.
"om du känner att du inte har något att vakna till, vad är då meningen att gå och lägga sig?"
Imorgon ska jag ner till Jukkasjärvi och gå på någon grillfest som börjar klockan tolv, jag känner inte för det. konstigt nog. Jag är så less på att se samma människor dag ut och dag in. Minns ni hur det var i höstas? Minns ni mig överhuvudtaget? Hur roligt hade vi inte tillsammans, vi gick på stan minst tre gånger i veckan, vi huttrde tilsammans i ferrumkön, vi skrattade och vi levde. Nu har jag int ens tid att handla mat åt mig själv jag har inte en chans att hinna dynga ner mig en fredag innan krogen stänger så de gånger jag lyckas ta mig till stan slutar det i katastrof för att jag måste hälla i mig en låda öl, en flaska vin eller shotta en kvarting på en halvtimme om jag ens ska hinna till dörren innan de stänger. Jag missar samtal från mina vänner som försöker ringa mig medan jag är på jobbet och när jag kommer ner i omklädningsrummet har en ny dag börjat och alla ligger och sover.
"du ska jobba för att överleva inte leva för att jobba"
Är jag feg eller har jag bara svårt för mänsklig kontakt? Behöver jag en zon runt mig där bara jag får vara eller intalar jag mig det för att jag är så jävla trög och inte vågar lyfta luren och ringa dig? Vill du ens prata med mig, vill du ha mig i ditt liv. Ser du mig som en vän eller nåt du kastade i väg för att du var för trasig för att ta emot mig när du hade mig?
För många tankar igen, bry er inte jag har bara ingen att prata med just nu. Om jag hade vågat så hade jag ringt dig och tvingat dig att lyssna på mina tankar och hållt dig vaken. Jag vet att du är också är ensam.
Imorgon ska jag ner till Jukkasjärvi och gå på någon grillfest som börjar klockan tolv, jag känner inte för det. konstigt nog. Jag är så less på att se samma människor dag ut och dag in. Minns ni hur det var i höstas? Minns ni mig överhuvudtaget? Hur roligt hade vi inte tillsammans, vi gick på stan minst tre gånger i veckan, vi huttrde tilsammans i ferrumkön, vi skrattade och vi levde. Nu har jag int ens tid att handla mat åt mig själv jag har inte en chans att hinna dynga ner mig en fredag innan krogen stänger så de gånger jag lyckas ta mig till stan slutar det i katastrof för att jag måste hälla i mig en låda öl, en flaska vin eller shotta en kvarting på en halvtimme om jag ens ska hinna till dörren innan de stänger. Jag missar samtal från mina vänner som försöker ringa mig medan jag är på jobbet och när jag kommer ner i omklädningsrummet har en ny dag börjat och alla ligger och sover.
"du ska jobba för att överleva inte leva för att jobba"
Är jag feg eller har jag bara svårt för mänsklig kontakt? Behöver jag en zon runt mig där bara jag får vara eller intalar jag mig det för att jag är så jävla trög och inte vågar lyfta luren och ringa dig? Vill du ens prata med mig, vill du ha mig i ditt liv. Ser du mig som en vän eller nåt du kastade i väg för att du var för trasig för att ta emot mig när du hade mig?
För många tankar igen, bry er inte jag har bara ingen att prata med just nu. Om jag hade vågat så hade jag ringt dig och tvingat dig att lyssna på mina tankar och hållt dig vaken. Jag vet att du är också är ensam.
Kommentarer
Postat av: adam
sv: haha! ja nu ska jag passa på att reta honom!
Trackback
