Ensamhet på en ny nivå
Jaha, det var så här det känns att klippa navelsträngen. Hyfsat stort antiklimax. Jag känner mig faktiskt mest bara ensam. Ingen mamma som ropar godnatt och ingen pappa som snarkar förfärligt och fram för allt inte något disco vägg i vägg. Jag saknar faktiskt det redan. Jag och Lars winnerbäck sitter i min soffa och ja vad fan gör vi, vi sitter?
Jag borde säga att jag är hemma om någon ringer men helst av allt vill jag bara säga att jag är hos någon annan. Jag kan inte riktigt förstå att jag just nu sitter i min soffa och har datorn på mitt soffbord medan jag lyssnar till mitt ljud som ligger på min tv-bänk. Jag vill inte tro att jag vilar mina fötter på min fotpall som står så fint på min matta och allt detta i min alldeles egna lägenhet.
Det är något konstigt som håller på att hända, jag känner det på mig. min omgivning börjar smått skrämma mig med alla dessa virriga människor. Jag säger då det Icehotel säsongen 08/09. Den kommer att bli något i en klass för sig med tanke på denna märkliga start.
Nu ska jag kika på O.C i mitt ensamma vardagsrum.
Jadu Elina... Denna sässong kommer bli knasigast everst, om det fortsätter på denna nivå.. Jag tycker iaf att du har ett riktigt fint boende nu! Känslan kommer, jag lovar! ;)